Ellens Blogg

Om jag skulle få bestämma skulle hela majmånad och allt med den raderas. Så man skulle slippa dessa eviga avslutningar som gör att man inte hinner med nånting annat. Fast de är kul, så man borde kunna göra som i sims, sätta på paus så att klockan inte går, medans den är stilla, göra allt man borde hinna med, och sedan trycka på play igen. Mycket enklare. Jättemycket.

Imorgon ska jag på ett kalas hela eftermiddagen så jag hinner nog inte blogga då. Tror jag, man vet aldrig. Efter det ska jag bli vetenskapskvinna och lista ut ett sätt att sätta paus på verkligheten en stund. Jag skulle behöva det.

Det blev tyst och skönt här hemma när alla for. Alla var Anni, hennes kompis, pappa och Albert. Jag sitter här med Wilma och om en stund far vi iväg till skolans gårdsfest. Det finns nu inte så mycket att säga men, som vanligt, nu vet ni att jag lever.

Anledningen till varför rubriken är som den är är att det lät proffsigt. Särskilt sammanfattande blir det nog inte. Jag har lyckats få ännu ondare i benet, nu i låret. Vi kom sjätte av tio. Jag försökte hitta en länk till noggrannare resultat men hittade inga. Ni får klara er. Jag tror inte att nån är så jätteintresserad annars heller...

Om några år är det jag som står närmast scenen på Håkan Hellströms konserter. (Eller kanske om ett år. Pappa slängde ut ett löst löfte om att jag skulle få komma till Peace & Love som trettonårspresent.)
Det ska vara jag som står där med mina kompisar och gråter i alla sorgliga låtar och sjunger med som om vi vore galna. Och det är vi väl också.

Jag ska koncentrera mig på att kolla nu, det kom en bra låt nu nämligen.

Att man kommer hem tio före nio på kvällen och ingen är hemma. Men resten har varit på begravning och jag har hängt hos Wilma ett tag efter Sjundeå Cup. Det enda vi vann var ett skrapsår till mig. Eller egentligen en återuppfödning av det skrapsår jag var så bekymrad över i torsdags.

Nu sitter jag framför tv:n och ser på sportnytt, perfekt sysselsättning, nu borde Håkan Hellström-konserten börja. Ska ägna mig lite åt slösurfning samtidigt tror jag. Åtta sekunder. Nu börjar det.

Det kommer en konsert med Håkan Hellström live på svtWorld klockan nio ikväll. Inte för att nån av mina läsare är intresserade, men man vet ju aldrig. Dessutom är jag ju den som kommer med onödiga fakta om allt möjligt och det här uppfyllde väl alla krav på onödiga fakta.

Och Annis. Och lite Alberts. Så egentligen borde inlägget heta Vår bokblogg. Men jag ska inte hålla på och prata persilja här.I En Värld Av Böcker.

Boken Saknad: Jennie tre år som jag skrev om i förra inlägget finns recenserad där.

(Om ni undrar varför jag valde en så konstig rubrik, en av Veronica Maggios låtar heter Alla mina låtar, därav min underliga rubrik)

Jag lyckades läsa tre hela böcker igår. Jag tror att det är personligt skoldagsrekord faktiskt. De var dessutom ganska långa, en typ 191 sidor (typ...), en 250 sidor och en 160 (eller 119, eller nåt sånt, över hundra iaf). Så tillsammans blir det ungefär 560 sidor. Och då var jag ändå i skolan. Fast man kan väl påstå om man vill att jag läste ganska mycket i skolan.

Jag har ju börjat på det här med bilder igen, så här såg böckerna ut:


Den första var den med typ 250 sidor, den andra 191 och den sista drygt hundra.
Alla var läsvärda, om ni undrar, men de är i braighetsordning. Och det är ett större steg mellan de två sista än de två första.

Jepp, intresseklubben antecknar febrilt och jag tror jag slog personligt rekord i lång rubrik.

Låten går så här:


Petters cover. Eller vad det nu heter.



Och så självaste boken.


Det här var ytterligare ett av mina supertråkiga inlägg, men vadå? Det är fredag, jag har en lång (inte längre än vanligt) och jobbig (inte det heller) skolvecka bakom mig och orkar inte anstränga mig med mer filosofier. Och dessutom gillar jag att lägga in filmer nu när jag äntligen har börjat lyckas med det. Men strunta i dem, det är inte så att ni måste se dem bara för att jag kommer ha förhör på vad ni tyckte om dem i skolan och ni måste se dem för annars blir det svårt att komma på rätt sorts lögner om hur bra de var men "det var nog inte min sorts musik".

Det där lät som en patetisk ungdomsbok om en deprimerad tjej. Jag är inte deprimerad, inte alls, jag är trött. Ibland är det kul att skriva lite konstigt...

På att bevisa konserten jag ska gå pås existens. Och jag lyckades.



Verkligen hög kvalité... men dissa inte, det är inte så lätt att klara allt.

DEN 14:DE JULI SKA JAG PÅ ANNIKA NORLINS SPELNING PÅ VÄDDÖ!!!!!!

Och jag försökte ta ett foto av den sidan där det står när och var som bevis på att det finns nåt men det funkade inte. Jag kanske måste informera pappa ocm detta, hans dator har inte varit så bra på det här med foton på senaste. Det blev bara svart. Och jag testade FYRA gånger.

Men nu ska jag städa mitt rum.

Fast det är bara ett skrubbsår på knät. Men det tar ont och jag är inte så van med det här att skada sig. Jag fattar inte hur klumpiga jag aldrig lyckas stöta mig!! Ett mysterium som måste lösas.

Tyvärr för er som gillar att läsa min blogg så påpekade mamma just att vår städerska kommer hit imorgon vilket innebär att jag måste frigöra alla ytor i mitt rum. Alltså, hejdå. Ses (jag skriver nu ses fastän ni vet vad vi har haft för diskussioner om det...) senare!

och plötsligt hittar man Veronica Maggios hemsida. Inte för att den verkar särskilt bra men man måste väl leva upp till sin roll som den som alltid hittar konstiga hemsidor hon tipsar alla andra om. Så nu vet ni.

Och när jag nu ändå håller på kan jag ju er adressen till Säkerts blogg. Inte för att någon av er kommer kolla den och ni behöver inte göra det heller och egentligen vet ingen av er vem Säkert är (förutom Beckis då, vars mamma pappa har skolat till Säkert-fan...) och är helt ointresserade. Men jag bryr mig inte. Här kommer i alla fall en av Säkerts bästa låtar (enligt mig).



Och av lycka för att jag lyckades lägga in en film lägger jag också in en av Veronica Maggios bästa låtar (också den enligt mig).



Fast egentligen anser jag att båda dessa artisters alla låtar är bra. Men det här var bara ett smakprov.

(Och jag känner mig så stolt så jag snart spricker av att jag klarade det här med film på första försöket)

Och bara en timme finska i sträck. Livet skulle vara bättre då. Vi började nio och slutade ett idag. Lärarna skulle skriva verksamhetsberättelse eller något motsvarande. Exakt vad spelar ingen roll. Poängen var att vi slutade tidigare.
Annars hände det som vanligt inget speciellt.

Jag har äntligen fått upp korken på mitt svarta nagellack och ska göra nyckelpigor på mina naglar. Ska försöka göra nyckelpigor på mina naglar snarare. Om man nu ska vara exakt.

Gissa vad jag lyssnar på? Jag tror ni gissade rätt. Utan Veronica Maggio skulle livet vara bra mycket sämre. Fast egentligen vet jag inte varför jag är så besatt av henne. Säkert är bra mycket bättre egentligen. Men Veronica Maggio är nog bäst just nu. Fast så där överlag är Säkert bäst. Alldeles överlägset.

Helt och hållet. Det var dock inte enbart negativt. Eftisseglingscharmen är väldigt.... intressant....
Först börjar det med att hälften säger att de vill ha en viss båt. Alltid samma, Aktia. Efter det står alla och väntar på att båtarna ska bli riggade av sig själv (ser det ut som i alla fall). Sedan är alla båtar i sjön och ingen vill segla ut. Därefter blir någon tvingad att segla och seglar först in i några bryggor eller någonting i hamnen och när de väl kommer ut på fjärden seglar de oplanerat omkring och skriker att de inte vill segla.
Uppfatta mig inte fel nu, jag har varit en av dem, men det är något väldigt speciellt det där. Fast jag gillar det på ett sätt.

Jag glömde berätta poängen. Jag var där och var "hjälpledare" idag. Därav min uppfräschade kunskap.

Nu blev du allt nöjd mamma, när jag citerade dig på min blogg. Det var på Kalvholmen. En oidyllisk ö men ändå relativt mysigt. Det var för kanske en timme sedan. Här borde jag berätta vad för sorts ö Kalvholmen är, men jag vet inte riktigt. Oidyllisk kanske? En ö med en massa gamla oljecisterner (stavning?). Men jag gillar den. Nån gång när jag blir arg på resten av världen kan jag rymma dit och bo i nån övergiven sommarstuga eller en gammal ruin. Så nu vet ni var ni ska leta. =)

Har varit hos Wilma på landet och som vanligt fnissat 24/7. Lördagens stafettkarneval gick inte så bra. Men det är historia redan. Det känns som så länge sedan. Men jag kanske måste kolla våra resultat mera exakt.

Vill ni veta något överraskande? Jag lyssnar på Veronica Maggios senaste skiva....

Det är otroligt. Men vi kom på femtioåttonde plats, den sista som kvalificerades vidare. Man kommer vidare om man vinner sitt heat. Vårt heat var absolut det sämsta. En av de lag som var med i det kom sist...

För dem som är nyfikna finns alla resultat här. Jag sprang också 600+600+400. Det gick inga bra. De finns också där. För dem som har mac, bulle F så är det bara att skriva in degerö så hittar ni våra placeringar. Pc vet jag inte, det är väl bara att leta.

Dessutom kom vi med i en artikel på husis här. Hoppas det blev rätt nu. Men det är dåligt för ingen av de som talade i artikeln kom på bild. Bläää... Fast det var rättvist egentligen.

Nu ska jag äta havre-risgrynsvispgröt. Lite skeptisk. Men säkert gott.

Ja, därför skriver jag nu. Min väska till stafettkarnevalen väger mer än någonsin (Anni undrar om jag ska flytta hemifrån) men det är kul. Jag är hos wilma så det blir pyttebloggning. Bara så här. Men nu vet ni att jag lever. Och att jag inte kommer kunna blogga på typ hela helgen.

Faktiskt inte. Men egentligen har jag inget viktigt att säga idag. Inget oviktigt heller. Sitter och njuter av att pappa har köpt Spotify Unlimited och lyssnar på Veronica Maggios nyaste skiva Satan i Gatan för typ tredje gången helt igenom under ett dygn.

Jag hittade en bra webbsida igår, smakprov.se. En sida där det finns en massa böcker man kan läsa ungefär de ett kapitel ur för att se om de verkar bra. Visserligen en sida som är gjord för att sälja mera böcker men man kan ju alltid utnyttja det själv och läsa början här istället för att kånka hem tio böcker från biblioteket man kanske läser tre av för att de andra verkar tråkiga.

...jag stiger upp före Anni en vardag på två år. Det borde man fira. Jag åkte innan hon steg upp!!! Hon började nämligen tio. Jag började åtta.

Proffset på rubriker talar. Vi hade segling idag. Vi var femton ungar, åtta optimistjollar och en följebåt. En mycket intressant upplevelse. Jag seglade tillsammans med en etta som inte hade seglat tidigare. Det var också en intressant upplevelse. Man sitter (snarare ligger) längst fram i båten mellan rodret och centerbordet. Medans man koncentererar sig på att se att man inte krockar i någon samtidigt som man ser på skepparen (en nybörjare i det här fallet, hon som gick på ettan) och berättar åt henne hur hon ska styra och skota. Allt man berättar om hur man ska segla måste man konvertera i huvudet, man sitter bak och fram nämligen. Dessutom råkar man inte vara så bra på att coacha gällande segling och hon som seglade var väl inte världsmästare direkt. Alltså gick det inte alltid som jag hade tänkt. Det blev några fina piruetter, en slänggipp och ganska många stopp och backningar när vi stod rakt upp i vind på grund av missförstånd. Men vi var inte sämst. Så jag är nöjd. Ganska. Det blåste perfekt. Och Dira kom.

har jag insett att de från vår skola var ganska bra förra året.... Det blir nog svårt att slå dem. De var tjugonde i 600+600+400m flickor, som jag springer i år (första sträckan) och blev tolfte i försöken i 5x80m flickor, kom till semifinal och kom sjuttonde där. Jag ska springa det också. Jag inser att vi inte kommer att klara oss så bra. Inte ens nära. Visserligen kom vi trea i stafetttävlingarna men om man inte är Brändö eller Blomängen så gäller regeln, ju längre bort man kommer ifrån, desto snabbare springer man. Och vi kommer inte särskilt långt ifrån och vi är varken Brändö eller Blomängen. Så hoppet är ute. Nej, men det går nog inte så bra tror jag, eller egentligen tror jag ju att vi vinner =)! Innerst inne i min allra, allra, allra positivaste, orealistiska del av kroppen tror jag att vi vinner. Den delen ska jag komma med till tävlingarna och se till att det blir så om jag fast ska springa snabbare än Usain Bolt för att det ska bli så.





Men den lilla realisten inne i mig säger att det inte blir så. Men man måste tro för att vinna och man behöver inte lyssna på riktigt alla, riktigt alltid...

Synd det, jag hann inte blogga. Vi kom inte hem förräns typ nio på kvällen och då började vi ännu med någon slags kvällste. På morgonen åkte vi halv elva. Om jag vill minnas rätt.

Nu är det morgon (vilken överraskning eller hur!) och jag har just stigit upp och hunnit kolla att Sverige kom trea i Eurovision Song Contest. Mycket bra. Finland däremot blev ju tjugoförsta av tjugofem så det var inte superbra. Lite som det brukar gå för Finland. Men det brukar nog gå lite så för Sverige också, det var Sveriges bästa placering på tolv år. Under hela min livstid har de alltså inte kommit bättre. Så det var faktiskt bra.

Ikväll är det ishockeyvmfinal. Sverige mot Finland. Jag vet inte riktigt vem jag håller på. Jag brukar ju hålla på båda i det mesta, så det här är ju perfekt, det är säkert att en av dem vinner och att den andra kommer tvåa. Men jag blir glad oavsett vem som vinner. Tror jag. Det vet man ju inte ännu.

Nu ska jag gå och se om nån vet när det blir frukost. Det låter lite misstänkt. De har hållit på och dukat väldigt länge där uppe.

Jag fick inte alla rätt i geografiproven. Jag känner det på mig. men Beckis och Wilma är här så det blir inget långt inlägg. Inget längre än det här.

Det är alltid positivt. Tycker jag i alla fall. Man vet ju aldrig vad ni tycker. Men av någon anledning har jag en känsla av att de flesta av er är av samma åsikt.

Jag fick en klänning, ett par leggings och en skarf till släktträffen och skolavslutningen.

Jag tänkte skriva hemma efter en lång dag, men eftersom dagen inte har varit särskilt lång så kan jag ju inte skriva så. Så det blev lite konstig rubrik.

Men ni kan ändå få höra något kul. Min kompis storasyster har kommit med i Mgp! Kolla hennes "presentation" här. Nu vet jag inte om det där funkade. Hoppas.

På bloggen alltså. Jag pluggade så aktivt på finska igår. Det är därför. Men det kommer nog ändå inte gå särskilt bra i det där provet. Fast så får man inte tänka, men jag kan inte låta bli. Imorgon har jag hissa prov så det sitter jag och pluggar på nu. På fredag har jag geografiprov. Två stycken.

Alltså, jag är tillbaka vid det här stadiet att jag borde gå i rubrikpåhittningskurs. Men som ni kanske förstod av rubriken så har jag haft seglingar idag. Det gick bra. Ganska bra. Det kom nån ny kille som började skrika att båten är dum för att han var sämre än oss andra. Det hörde nog inte egentligen till ämnet nu. Eller det kanske det gjorde? Jag måste gå och lägga mig nu tror jag för annars kommer jag att dö av trötthet under det närmaste dygnet. Dessutom har jag finska prov på onsdag och jag kommer få typ underkänt i det. Om inte jag pluggar. Jag ska göra det imorgon. På riktigt. Tror jag. Kanske.
NEJ ELLEN! DU MÅSTE PLUGGA IMORGON GENAST EFTER SKOLAN!!

Alltså typ hrmmm... Jag ska.

Det där blev konstigt. Bry er inte, jag sa ju det jag är trött.

Otroligt mycket, det finns så mycket man vill ändra på, men man vet inte hur. Jag har suttit nu ett bra tag och försökt förnya min design. Det har inte gått särskilt bra. Min header är något av en katastrof men när jag försöker ändra den går allt bara åt skogen. Och min bakgrund skulle jag också vilja ändra och i stilmallen har jag en bakgrund men den är såpass ful så jag inte kan ladda upp den ännu. Jag har en idé för hur det kan funka men den idén måste fixas senare. Inte nu i alla fall. Alla här runt mig har olika åsikter om vad jag borde göra just nu. Inget av det är att blogga.

Mamma och Pappa var och hämtade vår båt igår. En Uttern 4-nånting. Men den heter Platypus. Vi hade barnkörsstämma igår och min röst är helt förvunnen. Kanske måste göra som Anni säger, lära mig sjunga mer från magen...

Det blir bara ett snabbt inlägg det här, vi åker till Kabelfabriken på återvinningsmässa (eller något liknande) med mamma inom typ en halvtimme och vi måste hinna äta innan. Så adjö, det kommer bilder på självaste Herr Runeberg ikväll. Jag ska försöka hinna ladda upp.

I dagens första inlägg. Jag var så ivrig över bronset då så jag kom inte ihåg det. Men den viktiga saken var att bussen för första gången sedan jag flyttade hit (tror jag) för tre och ett halvt år sedan inte stannade på hållplatsen mitt i Katlabacken. Ja, backen här utanför oss heter så. Det är jag som har döpt den. Den är nämligen lika hemsk som Katla (ur bröderna Lejonhjärta) att cykla upp för. Därför. Jag tycker att det är ett bra namn men ingen har använt det på jättelänge så det är lite sorgligt. Nu kanske det blir lite mer använt när "den mycket kända bloggaren Ellen" skriver om den. Jag är inte särskilt känd (inte alls), men vadå? Det är kuligare att skriva så. Och låter proffsigare. Tar tillbaka det låter nog snarare lite "wannabe proffsigt" eller "tror att jag är proffsig proffsigt". Proffsig är så som fukost ett fult ord. Åtminstone i min värld.
Fina ord är tält, ängel, himmel, grotesk och radikal. De fyra första har jag och min kompis bestämt att är Upplands landskapsord nån fnissig kväll i solskenet förra sommaren. (Ja, jag försökte låta lite så där som jag lät som jag inte kommer på ordet för och egentligen lät jag inte alls)


Jag tog en bild med min mobil på en massa vitsippor i björkskog som såg så vårig ut men jag vet inte hur jag ska ladda upp dem på datorn. Pappa kommer hem imorgon så han får hjälpa. Jag ska förresten på barnkörsstämma. Så ni får ett "reportage" om det också. Imorgon kväll.

Låt dem sjunga den åt dig

Ser ni förresten, nu är det ord man kan klicka på istället för själva länken som tidigare. Och tacka Kim. för han visade det åt mig. Men egentligen är den konstig. Jättekonstig. Men kolla.

Vi är alltså tredje bäst på 5x80 meter av alla svenska femmor i Helsingfors. Det är kanske inte jättebra men vi vann över en av våra värsta konkurrenter. Men som en av mina kompisar sa:
- Jag skulle hellre vilja ha guld.
Men det är klart. Väl. Det vill väl alla. Men vi vann vårt heat i masstafetten (12x80) också. Men den var seedad (stavning?) så att i första heatet var 1-4 från förra året, i andra 5-8 och tredje 9-10. Typ. Och vi var i andra heatet så vi var väl typ femte bäst, eller fjärde. Men vi var typ de enda som inte tappade pinnen en enda gång.
Sexans flickor kom inte så bra och ägnade hela bussresan hem åt att komma på ursäkter varför, till exempel att deras motståndare hade spikskor, våra inte, och att vi sprang i det sämre heatet i det också och därför sprang vi bättre (vi vann vårt heat). Jag vet inte om det hördes ("hördes") nu att jag var ganska skeptisk, om inte, jag var det. Det var ju på tid! Och de hade faktiskt en med spikskor i sexans lag och vi hade inte en enda. Faktiskt. Fast nu "mallar" jag väl mig så där som mamma och pappa säger att jag inte ska. Men vi har faktiskt inte fått några medaljer i stafettävlingen sedan typ stenåldern. Vad jag minns i alla fall. Och det var ett bra svar på träningen, vi ska ju vinna stafettkarnevalen också! =) Då med ett ännu bättre lag!

Förresten vill ni se min vackra medalj?

Min kamera är fortfarande på båten så jag måste ta den med datorns kamera i skype och sen "fota skärmen" för att få den hit. Det skulle säkert ha funnits ett enklare sett, men hallå? Jag är inte så teknisk av mig, dessutom orkar jag inte fundera så länge.


Vet ni vad, HBL var där och gjorde reportage, men vi kom inte med. Bläää... men nu fick ni ju i alla fall ett fulländat reportage av mig. Och om ni någon gång i den närmaste framtiden ser ett reportage om en stafettävling för skolelever i tidningen så vet ni att jag stod där precis bredvid när reportaget gjordes. Så tänk på det! Om ni kommer ihåg, och vill...

Ja, fråga mig inte vad jag menar med rubriken, det var bara något som flög i mig.

Vi var alltså på konsert, Annis. Det var bra, bättre än jag skulle klara, jag är nämligen en mild musikalisk katastrof (inte riktigt, men nästan).

Nu gör jag snart en klassiker, missar kvällsmålet. Men jag ska rusa hela vägen till övrevåningen så kanske jag hinner...

Det var ganska positivt tycker jag. Ingen annan drunknade heller. Vi hade simning som ni kanske förstår, jag skrev väl det i morse?

Igår var det en helt vanlig dag. Så vanlig att jag inte ens hann blogga. Idag händer det lite mera, skolan börjar en timme tidigare för de som vill komma och skriva på historiaprojektet som ska in nästa vecka (hjälp...) och vi har simning.

På lördag ska jag på barnkörsstämma. Men annars fanns det väl inte egentligen så mycket intressant att berätta. Om jag inte har glömt något. Men det har jag nog inte. Tror jag.

Vi var och seglade. Det blåste jättelite så det var kul, till och med jag tyckte att det skulle ha fått blåsa lite mera. Nu har dessutom alla de bästa seglarna flyttats till en bättre grupp som inte seglar samma tider som vi så jag är typ världsmästare jämfört med resten. Hihi... Det gick rätt bra också. Vi har när vi kommit hem också hunnit med lite mjölkpaketsseglingstaktik. Nytt ord.

Nu måste jag börja "masa" mig mot sängen. Annars kommer jag aldrig upp till åtta imorgon. Så godnatt!

På riktigt, vi var på väg hem med båten och så började det snöa! Mycket dåligt.
Annars en rätt sympatisk dag med engångsgrill i brunnsparken. Det var mindre folk än vanligt så det var lite sorgligt. Det blåste lite väl mycket på vägen dit, vissa stunder i alla fall men på vägen hit docg det ut helt i början. Och så kom det tillbaka, tillsammans med lite snö.
I och med att det har varit lite blåsigt och regnat lite på eftermiddagen så har det också varit jättefina molnformationer. Tyvärr så har jag inga bilder på det. Jag har några bilder på annat men jag tror att jag har glömt min kamera på båten. Det optimala stället för en kamera. Inte. Ganska typisk Ellen-sak...