Ellens Blogg

Vi är alltså tredje bäst på 5x80 meter av alla svenska femmor i Helsingfors. Det är kanske inte jättebra men vi vann över en av våra värsta konkurrenter. Men som en av mina kompisar sa:
- Jag skulle hellre vilja ha guld.
Men det är klart. Väl. Det vill väl alla. Men vi vann vårt heat i masstafetten (12x80) också. Men den var seedad (stavning?) så att i första heatet var 1-4 från förra året, i andra 5-8 och tredje 9-10. Typ. Och vi var i andra heatet så vi var väl typ femte bäst, eller fjärde. Men vi var typ de enda som inte tappade pinnen en enda gång.
Sexans flickor kom inte så bra och ägnade hela bussresan hem åt att komma på ursäkter varför, till exempel att deras motståndare hade spikskor, våra inte, och att vi sprang i det sämre heatet i det också och därför sprang vi bättre (vi vann vårt heat). Jag vet inte om det hördes ("hördes") nu att jag var ganska skeptisk, om inte, jag var det. Det var ju på tid! Och de hade faktiskt en med spikskor i sexans lag och vi hade inte en enda. Faktiskt. Fast nu "mallar" jag väl mig så där som mamma och pappa säger att jag inte ska. Men vi har faktiskt inte fått några medaljer i stafettävlingen sedan typ stenåldern. Vad jag minns i alla fall. Och det var ett bra svar på träningen, vi ska ju vinna stafettkarnevalen också! =) Då med ett ännu bättre lag!

Förresten vill ni se min vackra medalj?

Min kamera är fortfarande på båten så jag måste ta den med datorns kamera i skype och sen "fota skärmen" för att få den hit. Det skulle säkert ha funnits ett enklare sett, men hallå? Jag är inte så teknisk av mig, dessutom orkar jag inte fundera så länge.


Vet ni vad, HBL var där och gjorde reportage, men vi kom inte med. Bläää... men nu fick ni ju i alla fall ett fulländat reportage av mig. Och om ni någon gång i den närmaste framtiden ser ett reportage om en stafettävling för skolelever i tidningen så vet ni att jag stod där precis bredvid när reportaget gjordes. Så tänk på det! Om ni kommer ihåg, och vill...