Ytterligare en världssensation
Jag har kommit på en alltså. En världsensation.
Nämligen, istället för att skriva manuellt till bloggar och så, så skulle det räcka med att tänka det. Typ tankeöverföring.
Genialiskt va? Nu vet jag ju inte exakt hur man ska förverkliga det men den som kommer på det kan säkert få ett Nobelpris eller så.
Glädjen
När man plötsligt har en massa läsare.
Besvikelsen.
När man inser att det är för att ens pappa länkat en på facebook.
HEJ
JAG HATAR ATT DET ÄR MÖRKT HELA TIDEN.
Ni kan ta och tänka på det medan jag dödar tid med att läsa mina gamla konservationer med folk på fb.
Vissa har ett liv, andra har facebook.
Ingenting är perfekt
Vi sitter och jämför väder i olika städer runt om i världen. Det finns hittills inget särskilt bra ställe. Endera är det alldeles för varmt (Melbourne, Bangkok) eller alldeles för kallt (Utsjoki, Uppsala).
Det är lite jobbigt det här.
Bäst hittills är Lanzarote. Där finns dessutom inte Dengue-febern (stavning?) så det är också positivt för den dör man av.
Märker ni, jag har lärt mig mycket.
En sak bara
I vår familj jämför man kola med glasfiber.
Förutom ...
... att knarka glädjen när man hittar någonstans ska jag från och med nu också ägna mig åt att stampa sönder snöklimpar. Såna där nästan frusna som krasar så fint.
Fast innan det ska jag göra matteläxan klart. Estimated time, en timme. ET=ET
Självbevarelsedrift
Gällande godis. Min = noll.
Inte alltid jättebra direkt. Jag kanske borde skaffa godisförbud eller nåt, men känslan av själva godiset är liksom lite för bra för det. Först efteråt kommer man på att man ätit för mycket.
Äsch, jag lär väl klara mig.
Förresten är jag så lycklig igen över att jag typ hittade helt själv genom stan utan att gå vilse och att det gick mycket snabbare än jag trodde och att jag klarade det fast jag aldrig åkt där tidigare.
Det är också en rätt bra känsla. Borde kanske börja knarka det istället för godis.
En sak jag är bra på
Att fixa skjuts hem från diverse ställen. Jag förstår inte själv hur jag gör men plötsligt är det någon som föreslår att jag kan få skjuts ända hem.
När jag försiktigt hade frågat en annan person om de var på väg hem med bil.
Jag får ju dåligt samvete för allt det här. Jag kan ju dessutom inte gärna kompensera med att själv skjutsa folk. Om fem år eller så kanske. Fastän jag inte ens tänker köpa bil då. Eller körkort.
Imorgon ska jag njuta av en tre timmars skoldag varav fyrtiofem minuter rast.
Meningsskiljaktigheter
Vi har en vikarie i musik i skolan. Hon verkar ganska trevlig. Efter julen ska hon åka till Indien.
Jag och Cecilia hade en lång diskussion om det där.
Min åsikt: Hon ska till Indien för att rida på elefanter och lära sig allt om yoga. Och få "en upplevelse för livet".
Cecilias åsikt: Hon ska till Indien för att fortsätta sina studier i mänskliga rättigheter eftersom det är så stora socioekonomiska skillnader där och dessutom kastsystemet som kan vara intressant att studera.
Mycket intressanta synvinklar där tycker jag.
Teater
Jag har funderat lite på det här med att se på teater. Jag har ju inte särskilt mycket referensmaterial, har väl sett kanske fem olika teatrar i mitt liv eller nåt.
Jag har aldrig gillat teater egentligen. Den enda riktigt bra teatern jag sett var Pippi Långstrump på Svenska Teatern för något år sedan (jag vet, mobba mig bara, jag ber ju om det).
Det var för att det var så mycket akrobatik med i det hela tror jag.
Den teater vi såg med skolan i fredags, Fantomens Lillasyster (eller här också), skulle väl också ha varit rätt bra. Välgjord och så. Lite för mycket i uppfostrande syfte eventuellt.
Det kan vi väl behandla en annan gång.
Men, jag kan inte se på teater som normala människor. Jag sitter och funderar för mycket hela tiden. Typ "Älskar de här människorna att spela teater?" "Var de jättelyckliga när de fick rollen?" "Hurdana människor är de när de inte spelar teater?" "Var det där stället pinsamt att göra?" "Var det meningen att hon skulle skriva fel där eller gör hon det med flit?" "Är det där något hon fantiserar eller är det på riktigt?" "Hur reagerar de andra i publiken på det där?"
"Skulle jag läsa det här om det vore en bok?"
Förstår ni att jag behöver typ terapihjälp för att reda ut det här. Det går ju inte att se en teater när man hela tiden oroar sig över skådespelarnas egentliga liv, funderar över deras egentliga liv, tittar på alla andra i publiken, undrar hur alla tekniska effekter är genomförda.
Undrar när det tar slut. Och om det skulle göra sig bra som bok.
Jag får hela tiden mer orsak för mina politiska åsikter
Mina politiska åsikter i det här fallet handlar om att bilda en Nordisk Union. Jag är för det.
Det är väldigt bra tillexempel i damernas längdskidåkning. Den Nordiska Unionen är ju ganska dominerande inom längdskidåkning kan man säga. Tyvärr är det varken Finland eller Sverige som står för dominansen.
Så nu har jag en ny metod. Att heja på den Nordiska Unionen också inom sport. Då kan jag fortsätta med min princip att heja på den som vinner (alltså Marit Björgen) utan att behöva känna att jag sviker nationen.
Ganska smart eller hur?
Det moderna livets uppbyggnad
Enligt Anni. Hon försäkrade sig flera gånger om att jag skulle skriva att det var hon som kommit på det och jag intygade att absolut, det här måste alla veta att det inte är jag som uppfunnit.
Årskurs 1-3. Snorvalpar.
Årskurs 4-6. Wannabes.
Årskurs 7-9. Töntiga pissisar (pissis = typ fjortis).
Gymnasiet. "Då kan man börja skaffa en stil".
Smart syster man har.
Men en sak vet jag ändå
Så här på sommarlovet brukar min hjärna vara bokstavligen avstängd. Hur jag än försöker så åstadkommer jag inte något. I många fall är det positivt, som det där med att åka parallellt med horisonten (hosironten), det bidrar med lite glädje och så.
Ibland är det väl negativt, men så är det väl med allt här i världen.
En sak vet jag faktiskt säkert, förutom att jag hatar att det bara regnar, och det är att jag inte vill bo i Nordkorea. For sure.
Jag har, som den otroliga nörd jag faktiskt är, läst en bok som heter "Inget att avundas; vardagsliv i Nordkorea" av Barbara Demick. Och jag är otroligt övertygad, jag tänker inte flytta till Nordkorea.
Det absolut värsta är, att hela boken är sann.
(Det här hör inte till saken men frågan uppstod just, vad gör gubbar i skärgården? Efter att de två fullvuxna männen plötsligt rodde iväg)
Hela den här grejen
Med sommarplågor.
Helt överskattat. Den enda riktiga sommarplågan är Almedalsveckan. Det är bara för mycket Almedal överallt. Tur att den är över nu.
Och ja, visserligen, troligtvis, en bra idé i grunden och så, men när man inte kan något om politik, än mindre svensk politik, så blir det lite tråkigt i längden.
Min mycket idylliska framtidsdröm
Vi var på Fölisön med skolan idag. Där såg jag hurdan sommarstuga jag ska ha när jag blir stor. Wilma tittade skeptiskt på huset och läste sedan på skylten.
- Pappila. Ellen, du kan ju inte bo i en prästgård!
- Kan jag väl. Och så ska allt vara så där fint lantligt och en stor gräsmatta som nån annan klipper åt mig och så där fint.
Och får jag inte den så köper jag en kolonistuga istället.
Så så ska det bli. Om ingen klipper gräsmattan gör jag det till en sommaräng istället. Med alla sorters blommor och kravet på att få komma är att man har klänning på sig och blomsterkrans på huvudet.
Gäller pojkar också.
Om de inte skriver en skriftlig ansökan om att slippa.
Det kan dock hända att jag inte hinner behandla den för vad jag minns hade jag ganska många framtida yrken. Frilansande journalist i Bengali, caféservitör (eller konditori, det spelar ingen roll, jag ska stå bakom disken och vara allmänt snygg och trevlig och skoja med alla och få jättemånga nya kompisar), radiojournalist, bloggare, författare (emellanåt, om jag har lust att slänga in nån bestseller här och där).
Och dessutom på fritiden loppisägare och en sån som gör nytt av gammalt och sen säljer gamla pennstumpar för 10€ styck. Plus att jag ska ha ett städat hus som skulle platsa bra i vartevigaste ett nummer av Hus&Hem. Varje dag.
Men om man finansierar det här åt mig slipper man klänningen. Så det kan ni ju fundera på.
Jo just det, i fönstret på prästgården ska det stå röda pelargoner och helst ska det vara trevliga grannar också.
Skillnaden mellan D-juniorer och damer
D-juniorerna kan springa över planen och plötsligt tappa ena skon. Men ändå spela vidare och lämna skon mitt på planen.
Det gör damerna väldigt sällan. Egentligen gör vi det också ganska sällan, men den ena gången var en gång för mycket. Fast väldigt underhållande. Där rusar man som en galning och plötsligt snubblar man nästan på motståndarens sko. Såna gånger krävs det ganska mycket av min koncentration för att fortsätta spela och inte ramla ihop i en fnissande hög.
Nu efteråt när jag tänker på det börjar jag nästan alltid fnissa. Det och två saker till kan göra mig alldeles tokigt fnissig. Skoincidenten, en gång när Anni föll ner i en rosa låda med barbie-dockor mitt under Finlands nationalsång. Och så en gång när det plötsligt "hände något" och en av mina kompisar satt med munnen full av blå gelpenna. Men det försöker jag att inte fnissa så mycket åt för det var nog inte så kul för henne.
Har redan haft två timmars träningar. Punkt. Vet inte vad jag ska säga om det.
Så sitter man och googlar igen
Läxor.
Idag "Gör en faktaruta om daggmasken i ditt arbetshäfte. Beskriv förökningen och hur sinnesorganen fungerar." Nu har jag fastnat på hur stor en daggmask är. Visserligen vet jag ju på ett ungefär, men ändå. Det enda jag hittar är från wikipedia, om ringmaskar (daggmasken är en av dem), kan bli allt från en millimeter till tre meter (tre METER?)! Tack för hjälpen säger jag bara.
Undrar vad daggmask är på engelska? Finns den ens i engelskspråkiga länder?
Den här läxan är annars också gjord lite med principen Ja. Nej. Kanske. För Att Det Är Bra För Naturen. En effektiv princip på många sätt. Speciellt om man vill få det snabbt gjort. Det vill man. Sannoliken att vi skulle ha skriftligt läxförhör imorgon är också jätteliten för vi hade det idag.
Nu ska jag återgå till min vän daggmasken. Vet ni varför den kommer upp ur jorden? Det är inte för att dens gångar blir fyllda med vatten utan för att den då kan förflytta sig mellan olika "vistelseorter" utan att torka. Källa: Wikipedia.
Vänta. En sak till. Vad betyder sinnesorganen?
Idag "Gör en faktaruta om daggmasken i ditt arbetshäfte. Beskriv förökningen och hur sinnesorganen fungerar." Nu har jag fastnat på hur stor en daggmask är. Visserligen vet jag ju på ett ungefär, men ändå. Det enda jag hittar är från wikipedia, om ringmaskar (daggmasken är en av dem), kan bli allt från en millimeter till tre meter (tre METER?)! Tack för hjälpen säger jag bara.
Undrar vad daggmask är på engelska? Finns den ens i engelskspråkiga länder?
Den här läxan är annars också gjord lite med principen Ja. Nej. Kanske. För Att Det Är Bra För Naturen. En effektiv princip på många sätt. Speciellt om man vill få det snabbt gjort. Det vill man. Sannoliken att vi skulle ha skriftligt läxförhör imorgon är också jätteliten för vi hade det idag.
Nu ska jag återgå till min vän daggmasken. Vet ni varför den kommer upp ur jorden? Det är inte för att dens gångar blir fyllda med vatten utan för att den då kan förflytta sig mellan olika "vistelseorter" utan att torka. Källa: Wikipedia.
Vänta. En sak till. Vad betyder sinnesorganen?
Inte för att jag tror det men ändå
Om ni såg någon, som satt på bussen och blundade hela vägen hem, så skulle det kunna varit jag, men jag tror inte det, för jag kollade noga att ingen jag kände kom på och undrade varför jag satt och blundade i bussen. Typ "Hej Ellen! Vänta, sover du?" för det kanske skulle bli lite pinsamt.
Anledningen till att jag blundade var ett litet experiment. Pappa var på ett seminarie eller något förra veckan och nu har han pratat alldeles otroligt mycket om hur man lär sig åka buss och gå över gatan om man är blind så då måste jag ju leka blind ett tag. Det är alldeles jättelogiskt egentligen.
För mig åtminstone.
Anledningen till att jag blundade var ett litet experiment. Pappa var på ett seminarie eller något förra veckan och nu har han pratat alldeles otroligt mycket om hur man lär sig åka buss och gå över gatan om man är blind så då måste jag ju leka blind ett tag. Det är alldeles jättelogiskt egentligen.
För mig åtminstone.
Treväxlad
Jag har kommit fram till en sak. Jag har tre växlar. Växel 1, 2 och 35.
Växel 1:
Växel 2:
Då är jag helt normal. Om man nu kan vara helt normal. Men då känner jag mig varken jätteliten eller som om jag har utstående kjol och pippiflätor och är fem år.
Gör: Vadå? Lite allt möjligt. Kanske städar. Chokladkonsumtionen minskar betydligt kan jag säga.
Växel 35:
Då är jag i alla fall inte normal kan jag säga. Jag känner mig som om jag vore fem år gammal och just fått den sortens mjukis jag längtat efter i ett år. Går på högvarv och pratar stup i kvarten. Oavbrutet. Jag tror jag är ganska jobbig då.
Gör: Hoppar omkring och skrattar. Och pratar. Hela tiden. Och skrattar åt mina egna skämt. Och hänger upp och ner i klätterställningar eller kommer på idéer som att åka till Brunnsparken annars bara.
Växel 1:
Jag känner mig liten och är bara tyst. Främst när jag är hungrig eller trött. Tydligast i skolan. '
Gör: Läser sorglig bok eller äter choklad. Eller både och.
Växel 2:
Då är jag helt normal. Om man nu kan vara helt normal. Men då känner jag mig varken jätteliten eller som om jag har utstående kjol och pippiflätor och är fem år.
Gör: Vadå? Lite allt möjligt. Kanske städar. Chokladkonsumtionen minskar betydligt kan jag säga.
Växel 35:
Då är jag i alla fall inte normal kan jag säga. Jag känner mig som om jag vore fem år gammal och just fått den sortens mjukis jag längtat efter i ett år. Går på högvarv och pratar stup i kvarten. Oavbrutet. Jag tror jag är ganska jobbig då.
Gör: Hoppar omkring och skrattar. Och pratar. Hela tiden. Och skrattar åt mina egna skämt. Och hänger upp och ner i klätterställningar eller kommer på idéer som att åka till Brunnsparken annars bara.
Tankar om tandborstar
Jag funderade lite på en sak. Nämligen, hur kommer det sig att vi, i ett av våra två badrum, har tolv tandborstar. Vi är ju som bekant bara fem personer i familjen. Varav två har ett annat badrum. Och till min egen, och kanske er också, stora förvåning, så är bara en av dem min. Är det så hos alla eller är det bara vi som lyckas?
Och jo, jag är nog helt frisk. Inte mer korkad än vanligt åtminstone.
Kolla vad coolt!
Det har gått så där upp och ner hur länge som helst. Det gör det fortfarande förresten.
Och jo, jag är nog helt frisk. Inte mer korkad än vanligt åtminstone.
Kolla vad coolt!
Det har gått så där upp och ner hur länge som helst. Det gör det fortfarande förresten.
