Det gick egentligen inte direkt jättebra
Men det var väl ganska trevligt ändå. Vi åt "rätisevä valkosuklaa" (typ knastrande vitchoklad) och gnällde över att det blåste för lite och tittade på när pappa reparerade min båt. Och så gav vi den där chokladen till alla som råkade befinna sig i närheten. Jag och hon med chokladen, är som tvillingar anser vår tränare. "Ni är ju lika långa och båda har torrdräkt".
Oh yes, indeed.
Nä nu skriver jag så dåligt så jag ger upp. Måste kanske sova lite någon gång emellan också.
Kommentarer
Trackback
