Ellens Blogg

Jag har använt fenomenet pocketböcker idag till sin fulla grad. En pocketbok heter väl pocketbok för att man kan ha den i sin pocket, alltså ficka. Så måste det ju vara. Med detta i huvudet och ingen lämplig väska sätter jag förstås min pocketbok i min pocket. Jag kände mig jättesmart.

Och helt jättekorkad. Vem går egentligen runt med en bok i fickan? Fastän det råkar vara en pocketbok. Men den hade kanske trehundra sidor. Till och med en pocketbok blir stor om den har trehundra sidor. Åtminstone större än fickformat. Även om jag råkade ha enorma fickor som jag till och med har cyklat hem från brändö med en nästan A4 stor hård bok i. Alltså en o-pocketbok.

Funderar på varför det är svårt att bygga ut infrastrukturen i Indien. Och vem som egentligen tänker att en grupp med rätt korkade (jag) sexor ska klara av att fixa det på mindre än ett dygn. Undrar faktiskt hur många som egentligen har gjort det i morgon? Eller underdriver jag kunskapsnivån? Kanske bara jag som inte egentligen skulle orka göra det. Kör till med att det är för att Indien har en så knepig byråkrati. Nån svensk som ville utveckla infrastrukturen i Indien fram till år 2017 skrev så på internet. Ett helt företag var det nog. Inte bara en ensam svensk alltså.