Försvunnen i dimman
Det kändes lite så idag på seglingarna. Både fysiskt och psykiskt. Nä, mest fysiskt faktiskt. Seglingsnämnden kunde inte själv se i vilken ordning vi kom i mål för de såg inte alls ut till målet, seglarna själva såg inte märkena förräns de var nästan på dem. Det var alldeles otroligt fascinerande.
Pappa ska förklara nån viktig situation från idag nu. "Int vet jag om jag vill höra nu" "Jo du vill nog. Titta nu"
Jag tittar ändå inte.
Vi konstaterade också att Anni och jag är på samma poäng inför sista serieseglingen nästa vecka och Albert ett poäng efter. Det kan bli spännande det här. Hoppas det blåser mycket.
Kommentarer
Trackback
